 |
| Kanske inte förgylld, men en smula gulfärgad i alla fall. |
Nu har turen åter kommit till Chimay-stammen i mitt återkommande belgobryggande. Precis som tidigare blir det en enkel, singel, extra, patersbier eller vadhelst man nu vill kalla det för. Alltså en svagare variant, som hos klosterbryggerierna enligt sägnen oftast konsumeras i första hand av munkarna själva. Hos Chimay-bryggeriet heter motsvarande öl Dorée, och är en slags witbier-liknande sak som är kryddad med koriander och apelsinskal.
Även om witbier är en av få öltyper med kryddor som jag uppskattar* så valde jag att skippa kryddorna och låta jästens egenskaper få spela förstafiolen, med lite saaz som ackompanjemang. Chimay använder någon form av omältat vete i sina öl, så jag valde vanligt okrossat vete. Det blev en no sparge-mäskning också, vilket passade särdeles bra då jag ville bli klar i god till det avslutande varvet i US Masters.
Data:
- Volym 20 l
- OG 1045
- FG 10XX
- Abv 4,X
- IBU 40
- SRM 3
- mäsk-pH 5,13
- 4 kg pilsnermalt
- 500 g krossat vete
Vetet värmdes med drygt 1 l vatten och fick småsjuda medan mäskvattnet värmdes upp. Sedan mäskades hela rasket i en tunn mäsk vid 68 C utan åtföljande lakning.
Humle:
- 20 g magnum i 60 minuter
- 40 g saaz i 20 minuter
- 20 g saaz i 20 minuter
Total koktid drygt 60 minuter.
Vatten:
Göteborgsvatten med följande tillsatser:
- 7 g kalciumsulfat
- 5 g kalciumklorid
- 10 ml (80 %-ig) mjölksyra
Jäst:
Jäsning med WLP500 (en liters förkultur)
- vid 18-19 C i 3 dagar
- Vid 23 C i 12 dagar
* Vid måttlig kryddning som för Hoegaarden gubevars.