Alla goda ting har en ände, utom korven som har två. Ett helt decennium har gått sedan Brasse-gänget samlades första gången och lade upp riktlinjerna för att köpa ett vinfat ihop. Namnet Brasse kom sig av att den folkkära skådespelaren precis hade gått bort.
Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Och tyvärr sakta eroderat det initiala engagemanget*. De senaste åren har det inte bara varit svårt att få medlemmarna att brygga sina andelar. Även att hämta sina andelar har suttit hårt inne. Vi insåg därför att nu var ett bra tillfälle att avsluta det hela, och till slut lyckades vi boka en tid den gångna helgen för att tömma fatet. Med hyfsad uppslutning.
Fatet och dess mikrobiologiska kultur kommer dock leva vidare hos Bearded Rabbit, så det är inte omöjligt att det kommer släppas kommersiella Brasse-öl i en inte allt för avlägsen framtid. Det återstår väl helt enkelt att se.
Varianter:
Med tanke på att vi hade nästan 200 l att tillgå öppnade sig förstås möjligheterna att få igenom sina favoritsmaksättningar. Det blev väl dock inte så mycket fler varianter än vanligt i slutändan. Under kvällen tappades följande på fat och flaskor:
- 60 l ren
- 20 l torrhumlad med 200 g hallertauer mittelfrüh
- 20 l hallon (3 kg)
- 40 l riesling (x kg druvor)
- 40 l spätburgunder (12 kg druvor)
* Ett tag hade vi ju t.o.m. tre fat: Brasse, Eva och Magnus.