 |
| Nio av tio tandläkare rekommenderar detta öl. |
Belgiska ölbeteckningar är en snårskog som sannolikt orsakar kortslutning i hjärnorna hos ölstilstalibaner*. Det kan vara färgbeteckningar, en egenhändigt ihopknåpad skala för vörtstyrka, enkel/dubbel/trippel/quadrupel eller hierarkin i klostervärlden som styr vad som anges på etiketten. Eller något annat. Den i förstone underligaste beteckningen är nog ändå extra.
Man skulle kunna tro att en öl med namnet Extra är extra stark, eller extra allt. Visserligen är det statistiska underlaget inte så stort, men för de två exempel jag känner till är det den svagaste i bryggeriportföljen. Hos såväl S:t Bernardus som Westmalle klockar Extra in på 4,8 %. Hos Westmalle bryggs ölet sporadiskt, och är främst ämnat att drickas av munkarna själva. Så Extra är kanske inte ett så dumt namn ändå.
Just Westmalle Extra är det som kommer ligga närmast till hands då jag gör ett nytt försök med WLP530 efter det senaste debacklet. Denna gång tog sig dock förkulturen som den skulle så jag hoppas på det bästa.
Data:
- Satsvolym 25 l
- OG 1043
- FG 10XX
- ABV 4,X
- SRM 3
- IBU 40
Extraktgivare:
- 4 kg pilsnermalt (Barke)
- 500 g krossat vete (Kungsörnen)
Infusionsmäskning vid 68 C i en timma.
Humle:
- 20 g magnum i 60 minuter
- 20 g savinjski golding i 20 minuter
- 20 strisselspalt i 20 minuter
- 30 g savinjski golding vid kokslutet
- 30 strisselspalt vid kokslutet
Total koktid drygt 70 minuter.
Jäst:
Jäsning med WLP530 (1 l förkultur)
- vid 18 C i 4 dagar
- vid 23 C i 8 dagar
Vatten:
Göteborgsvatten med följande tillsatser till mäsken:
- 1 tsk kalciumsulfat
- 1 tsk mjölksyra (80 %)
* De som har fått för sig att alla öl prydligt kan placeras in i distinkta kategorier.